Forskarpriset till Jan Gletes minne

År 2012 beslöt Sjöhistoriska Samfundet att instifta ett forskarpris till Jan Gletes minne, att delas ut till ”forskare, svensk eller utländsk, som med sitt vetenskapliga arbete utvecklar kunskapen om svensk maritim historia eller angränsande ämnen”. Prissumma och pristagare beslutas årligen av Sjöhistoriska Samfundets styrelse. Eftersom det är ett pris och inget stipendium, tillämpas inget ansökningsförfarande.

2024

Dan Johansson, fil dr i historia, Stockholms universitet, belönas för sitt gedigna och innovativa avhandlingsarbete Makt och Motstånd. Bönderna, örlogsflottan och den svenska staten 1522-1640 (2023). Avhandlingen studerar hur den svenska staten under de formativa decennierna mellan 1520 och 1640 organiserade örlogsflottans varvsverksamhet, hur resurser till skeppsbyggande anskaffades och hur örlogsflottans utbyggnad definierade de komplexa relationerna mellan den svenska allmogen och kungamakten.

Tidigare års pristagare:

2023

Mikko Huhtamies, Helsingfors universitet belönades för sin gedigna och innovativa forskning om skärgårdsflottans och Sveaborgs historia och sin forskning om 1700-talets dykeri- och bärgningskompanier. Sjöhistoriska Samfundet vill med priset även uppmärksamma Huhtamies populärvetenskapliga verk om Östersjöns och Finska vikens maritima historia.

2022

Hielke van Nieuwenhuize, historiker från Nederländerna, belönades för sin innovativa forskning om nederländska officerare och deras karriärer i den svenska flottan ca 1620-1650. Hans forskning visar att nederländare anställdes främst på grund av sina kunskaper i sjömanskap och navigation och att de ofta användes för uppdrag utanför Östersjön, exempelvis resor till kolonin Nya Sverige. Hielke van Nieuwenhuize disputerade i Leiden 2006.

2021

Patrik Höglund, marinarkeolog vid Statens maritima och transporthistoriska museer. Motiveringen var: Patrik Höglunds forskning befinner sig i gränsområdet mellan marin arkeologi och historia. I avhandlingen Skeppssamhället. Rang, roller och status på örlogsfartyg under 1600-talet skildrar han livet ombord på örlogsflottans större fartyg under 1600-talet. Han studerar vilka grupper tjänstgjorde ombord, vilken status de haft och hur de förhöll sig till varandra. Han kombinerar skickligt arkeologiskt material med historiska källor och ger i sin avhandling en fyllig men ändå lättillgänglig bild av ett komplext ”skeppssamhälle”.

2020

Hanna Hagmark, chef för Ålands Sjöfartsmuseum. Hon belönades ”för sina pionjärinsatser i forskningen om sjömanshustrun, exempelvis i boken Avsked och återseende. Sjömanshustruns liv under 1900-talet (2008), och för sitt arbete för att beforska och bevara Ålands maritima kulturarv.”

2019

Rune Edberg, fil dr i arkeologi. Hans forskning grupperar sig kring några centrala teman: främst vikingaskeppskopian Ormen Friskes förlisning, vikingatida seglation och pålspärrar. Han tilldelas forskarpriset för en varierad men ändå fokuserad maritim produktion.

2018

beslutade styrelsen efter rekommendation från arbetsgruppen för Sjöhistoriska Samfundets forskarpris till Jan Gletes minne att inte dela ut något pris för 2018, eftersom ingen lämplig pristagare hade kunnat identifieras.

2017

Jakob Seerup, dansk historiker och museiman. Han belönades för sin omfattande vetenskapliga produktion om den danska örlogsflottans verksamhet i Östersjön under det långa 1700-talet. I Jakob Seerups forskning ryms både internationella utblickar och jämförelser med den svenska flottan. Genom att belysa mindre uppmärksammade aspekter av flottans verksamhet och sociala organisation har han även bidragit till att utveckla örlogsforskningen i nya riktningar.  

2016

Victor Wilson, historiker vid Åbo Akademi. Han tilldelades priset för sin avhandling Krig och handel i den karibiska frihamnen Gustavia, 1793–1815. Avhandlingen utgör ett viktigt forskningsbidrag till svensk historieskrivning och ett nytt och betydande bidrag till den atlantiska kolonialismens historia. Wilsons arbete placerar historien om den svenska kolonin S:t Barthélemy och dess frihamn Gustavia för första gången i ett relevant maritim historiskt sammanhang.

2015

James Davey, PhD, curator, National Maritime Museum. Han tilldelades priset bl.a. för sin bok The Transformation of British Naval Strategy – Seapower and Supply in Northern Europe, 1808-1812. I den engelskspråkiga motiveringen konstateras att Davey har ”from a British perspective and founded on extensive original research, thrown light upon important aspects of the naval history of the Baltic.

2014

AnnaSara Hammar, fil dr vid Umeå universitet. Hon tilldelades priset för sin avhandling Mellan kaos och kontroll. Social ordning i svenska flottan 1670-1716. I motiveringen sägs, att ”boken är en både gedigen och välskriven undersökning, i vilken författaren kombinerar ett marinhistoriskt med ett rättshistoriskt perspektiv. På det sättet tillför hon den marinhistoriska forskningen nya aspekter, helt i Jan Gletes anda.”

2013

Niklas Eriksson, intendent vid Sjöhistoriska museet och doktorand i marinarkeologi vid Södertörns högskola (han avlade sin doktorsexamen 2014). I prismotiveringen sägs, att han ”på ett nytt och fruktbart sätt kombinerar tvärvetenskapliga perspektiv, historiska och arkeologiska, med en förmåga att sätta in det unika svenska maritima arvet i en bred europeisk kontext.”